Difference between revisions of "Südsaamisch"

From Glottopedia
Jump to navigation Jump to search
m
m
Line 3: Line 3:
 
|Länder=[[Schweden, Norwegen ]]
 
|Länder=[[Schweden, Norwegen ]]
 
|Sprecher= ~500(insgesamt)  
 
|Sprecher= ~500(insgesamt)  
|Klassifikation= *[[Uralisch]]
+
|Klassifikation= [[Uralisch]]
**[[Saamisch]]
+
*[[Saamisch]]
***Südsaamisch
+
**Südsaamisch
|KSprache=Süd-Saami
 
 
|Amtssprache= -
 
|Amtssprache= -
|ISO 639-1= -
+
|ISO1=
|ISO 639-2= sma
+
|ISO2B= sma
|ISO 639-3= sma
+
|ISO2T=
|SIL=[http://www.ethnologue.com/show_language.asp?code=sma sma]
+
|Ethn15= sma
 +
|MPIExt1=
 
}}
 
}}
  

Revision as of 14:13, 10 March 2009

{{{Language}}}
Autonym: {{{Autonym}}}
WALS: {{{WALSname}}}
Ethnologue 15: {{{Ethn15name}}}
Gesprochen in: {{{Countries}}}
WALS-Lage: {{{WALSLoc}}}
Sprecher: {{{Speakers}}}
Familie: {{{Family}}}
Unterfamilie: {{{Genus}}}
Status
Amtssprache in: {{{OfficialLg}}}
ISO-Codes
ISO 639-1:
ISO 639-2: sma
ISO 639-3: sma
MPIExt-1:

Name

Auf südsaamisch heißt die Sprache Åerjelsaemien gïele.

Alternative Namen:

  • Südsamisch (im engeren Sinn)
  • Südlappisch

Verbreitung

Schweden (Idre in NW-Dalarna, W-Härjedalen, W-Jämtland und S-Lappland/NW-Västerbotten) nördlich bis zum Ume-Fluss; Norwegen (NO-Hedmark, Trøndelag und S-Nordland), besonders in den Kommunen Snåsa und Hattfjelldal.

Sprecher

Die Zahl der aktiven Sprecher wird auf ca. 500-600 geschätzt.

Dialekte

Man kann eine nördlichere Gruppe (Åsele-Dialekte) von einer südlicheren (Jämtland-Dialekte) unterscheiden. Einige wichtige Unterschiede:

  • S -m (= Standard) = N -b
  • S -aa- = N -uo- (= Standard)
  • Infinitiv S -jh = N -dh (= Standard)

Klassifizierung

Uralisch
Finno-Ugrisch
Saamisch
Süd-Saamisch

Literatur

  • Bergsland, Knut (1943): Røros-samiske tekster. Oslo: A. W. Brøggers Boktrykkeri.
  • Bergsland, Knut (1946): Røros-lappisk grammatikk. Oslo: Instituttet for sammenlignende kulturforsk¬ning.
  • Bergsland, Knut (1983): Southern Lapp and Scandinavian quantity patterns. In: Symposium saeculare Societatis Fenno-Ugricae. Helsinki: Suomalais-Ugrilainen Seura, 73-87.
  • Bergsland, Knut (1994): Sydsamisk grammatikk. Karasjok: Davvi Girji.
  • Bergsland, Knut & Mattsson Magga, Lajla (1993): Åerjelsaemien-daaroen baakoegærja / Sydsamisk-norsk ordbok. Indre Billefjord: Iđut.
  • Collinder, Björn (1942): Lappische Sprachproben aus Härjedalen: mit einem Abriss der Nominal und Verbalbeugung. Nach Nils Axman ... aufgezeichnet von B. C. Uppsala: Almqvist & Wiksell.
  • Hasselbrink, Gustav (1944): Vilhelminalapskans ljudlära, med särskild hänsyn till första stavelsens vokaler. Dissertation Uppsala.
  • Hasselbrink, Gustav (1981, 1983, 1985): Oårj'elsaamien baaguog'ärjaa. Bd. 1 Gieleleäruo. Baaguog'ärjaa: Å - Flytt'ehd. Bd. 2 Baaguog'ärjaa: Fnuske - nuöggietidh. Bd. 3 Baaguog'ärjaa: Nuögie - yvd'e. Bilder. Uppsala: Lundequist.
  • Israelsson, Per-Martin & Nejne, Sakka (2008): Svensk-sydsamisk, sydsamisk-svensk: ordbok och ortnamn / Daaroen-åarjelsaemien, åarjelsaemien-daaroen: baakoegärja jih sijjienommh. 2. uppl. Kiruna: Sametinget.
  • Lagercrantz, Eliel (1923): Sprachlehre des Südlappischen nach der Mundart von Wefsen. Kristiania: Kristiania Etnogra-fiske Museum.
  • Lagercrantz, Eliel (1926): Wörterbuch des Südlappischen nach der Mundart von Wefsen. Oslo: Instituttet for sammenlignende kulturforskning.
  • Sammallahti, Pekka (1998). The Saami languages. An Introduction. Kárášjoka: Davvi Girji.


Andere Sprachen